Virkeshandelsöversikt februari

Att sälja gallringsvirke på rea lönar sig inte

Genom att begära in anbud på gallringar får man ett bättre pris och bättre slutresultat

Vi kan inte vara nöjda med prisutvecklingen på virkesmarknaden, då producentpriserna har utvecklats trögt jämfört med skogsbolagens resultatutveckling. Inom skogssektorn har således ingen rättvisa varit rådande. Om virkeshandeln vore rättvis borde skogsägaren få god skogsvård och bättre lönsamhet och inte tvärtom som situationen är nu. För att uppnå lite mera rättvisa borde virkeshandeln göras via anbudsgivning samt genom uppföljning av drivningskvaliteten. I skogsvårds-föreningarna är dessa frågor nummer ett för att främja skogsägarens intressen. Nu skulle det finnas en efterfrågan på gallringsvirke, så låt oss alla verka enligt reglerna för det rättvisa virkesmarknadsspelet.

Från betalningsförmåga till betalningsvilja

Betalningsförmågan för virke innebär skogsindustrins förmåga att betala skogsägaren för virket. Viljan att betala för virke innebär skogsindustrins vilja att betala skogsägaren för virket. Viljan har varit klart ökande då virkespriset inom ett år har stigit med 10–30 % beroende på träslag. Betalningsviljan på lång sikt har däremot kollapsat. Detta kan undersökas genom att titta på den reala prisutvecklingen för virke, där hänsyn tas till den generella prisökningen. På detta sätt granskat har prisutvecklingen på virke kollapsat på lång sikt (35 år). Särskilt oroande är prisutvecklingen för barrmassaved och björktimmer. Till exempel betalades för tallmassaved mer än € 10 (nuvarande pris ca 22 €/m3) mer än den nuvarande prisnivån och för björktimmer nästan € 30 mer (nuvarande pris ca 50 €/m3).

Att hålla virkets prisnivå låg har varit lönsamt för skogsbolagen, men för skogsvården har det varit rena rama giftet. Nivån på skogsskötseln har minskat. Det märks i minskade arealer plantskogsvård, i ett ökande behov av iståndsättning av ungskogar samt i att antalet oskötta förstagallringar ständigt ökar. Dessutom har det nyligen kommit oroande mätresultat av alltför hårda första gallringar. Det låga virkespriset har å ena sidan minskat intresset för att investera i skogsvård, och å andra sidan, möjligen som en faktor, försämrat drivningskvaliteten. Skogsbolagens strävan att allting ska vara billigare har vänt sig mot själva skogsindustrin.

Anbudsbegäran för gallringsavverkningar och kontroll av avverkningen är avgörande

Den virkesförsäljning som utförs genom skogsvårdsföreningens anbudsförfarande omfattar avverkningsövervakning utförd av en oberoende tredje part. Genom att lämna anbud på själva virkeshandeln får vi det mest rättvisa erbjudandet från virkesköparna. Det garanterar fortfarande inte att virkesdrivningen är rättvis när det gäller skogens framtida utveckling. Genom att genomföra anbudsförfarandet för virkeshandeln genom Skogsvårdsföreningen erhålls, förutom anbudsgivning för virkeshandeln, övervakning av drivningen, vilket garanterar drivning i enlighet med god skogsvård samt intressebevakning av skogsägarens rättsliga skydd. Om drivningen inte genomförs som överenskommet kan rättsliga åtgärder för skogsägarens rättsliga intressen inledas. Hela denna process av virkeshandel där Skogsvårdsföreningen är delaktig garanterar det enklaste och säkraste slutresultatet för skogsägaren.

Kalle Karttunen, forskningschef
Centralförbundet för jord- och skogsproducenter MTK rf

Uppdaterad statistik över virkesmarknaden och skogsindustrin, prisstatistik för skogsvårdsföreningars fullmaktsaffärer och Naturresursinstitutets veckostatistik över virkeshandeln finns (på finska) på adressen https://www.mtk.fi/puumarkkinat